Linnea Druid

Många som läser min blogg tror att jag är världens hälsofreak och träningsnarkoman. Detta är verkligen inte fallet! Så nu kommer en gång för alla, sanningen om min träning och hälsa i förhållande till många andra.

Sommaren är nu förbi och tjatet om mat och hälsa ligger på som aldrig förr. Under semestern har folk käkat upp sig ordentligt. De har proppat i sig god mat med högt GI-värde och druckit både snaps och vin. Några extrakilon hör ju till sommaren tycker många och solbrännan täcker ju faktiskt de värsta celluliterna. Har man semester så måste man ju på unna sig både det ena och det andra. Men sen tar ju semestern slut och då ska man försöka klämma ner sig i sina gamla jeans och åka tillbaka till jobbet. Då kommer också ångesten. Tidningar med rubrikerna "Tappa 5 kilo på två veckor" säljs ungefär lika snabbt som man åt upp den där glassen på stranden i somras. Från att ha ätit tårta, glass, pasta och färskpotatis hela sommaren ska man helt plötsligt dricka vetegräsjuice och äta smala proteiner och kolhydrater som pasta och ris är ju helt att glömma. På gymmet är det nu proppfullt av folk som bestämt sig för att kilona nu ska rasa. Med matlådor fyllda av grönsaker och bönor powerwalkar folk till sina jobb där de sedan sitter och suktar över de där nybakade kaffebrödet som luktar så gott ifrån kafeterian. Allt eftersom att hösten börjar sätta sina spår börjar också alla bantare att tröttna. Regnet faller tätare och det blir bilen till jobbet. Vinden viner och en hemmakväll framför tv:n känns mer lockande än en kväll på gymmet. Snart har de flesta tröttnat helt. Själv har jag inte deltagit i detta försök att bli bundis med Anna Skipper. Visst hänger jag omkring på gymmet en hel del, men träna är ju kul! Jag hade inte tänkt bli vare sig bodybuilder eller vandrande pinne. Jag tränar helt enkelt när jag känner för det. Vilket ibland blir så mycket som 7 gånger i veckan, men vissa veckor kanske gymkortet bara kommer till användning en endaste gång. Men bara för att jag tränar och inte ger upp betyder det absolut inte att jag lever av sjögräs, keso och avokado. Jag äter precis det jag känner för, men med måtta. Tro inte att jag tänker ge upp mina snabba kolhydrater i form av couscous, choklad och glass bara för att forskning bevisat att det för att blodsockret åker bergochdalbana. Nej, jag tänker då inte låta någon annan bestämma över vad jag ska äta eller inte äta. Vi har väll alla hört någon gång att lagom är bäst. Då borde ju en blandning av grönsaker, groddar, bönor, glass, choklad och vin vara den allra bästa lösningen.