Linnea Druid

Väntar på att Ebba och Li ska komma hit. Jag känner mig lite uppskakad. Måste varva ner. Ett bad, det är vad jag behöver. Jag ska sjunka ner i badet och slänga i en badbomb från älskade älskade Lush. Så ska jag ligga där, läsa en bra bok om Rastafarins uppkomst, lyssna på Kultiration och Marcus Berg. Så ska jag tänka på allt jag tycker om, vad jag har för åsikter och hur stor del av mig mina åsikter och tankar faktiskt är. Så ska jag tänka på och känna att ingen, aboslut ingen kan någonsin ta ifrån mig det. Att sedan folk har problem med att jag visar vad jag tycker och vad jag står för bryr jag mig inte om. Jag bryr mig inte om vad andra tycker om mig. Jag tycker det är tråkigt att vissa personer inte beundrar mig och accepterar mig för att jag står upp för mina åsikter, utan istället skäms över mig och ororar sig för vad andra ska tycka. Jag är ledsen för eran skull. För det är inte så det ska va. Sålänge du inte har extremt förargelseväckande åsikter så ska du kunna stå för dem och inte låta dig påverkas av vad andra tycker. Det jag tycker är mest synd är att de åsikter jag har verkligen är så långt ifrån förargelseväckande som det kan bli. Jag tror på kärlek och respekt. Acceptans och ett liv utan fördomar. Jag tror på att alla ska få en chans, alla är i grund och botten lika mycket värda. Det är för mycket klyvor mellan världens folk, Sveriges folk, Linköpings, Vidingsjös. Alla är uppdelade i grupper som för hat mot varandra. Varför? Kanske för att folk är rädda för att ta ett kliv ut från detta mönster, rädda för att säga stopp. Jag vet inte. Idag är vi alldeles för uppstressade och påverkade av samhället. Vi glömmer bort oss själva någonstans i ett hymel och vimmel av krav, ideal och påfrestningar. Söker vi oss själva så finner vi äkta lycka. Känn dig själv, det är då du vet vad just du ska få ut utav livet för att en dag kunna dö lycklig. Vi ska leva i harmoni. Det här är mina åsikter. Det är min filosofi, som jag lever efter. I allmänheten får jag inte säga såhär. Jag får inte tycka så, för jag lyssnar på reggae, och en del av mina åsikter grudar sig i Rastafari, vilket idag bara förknippas med wannabe gangsters, hashrökande och klottrande. Det är ju synd. För om ni istället skulle släppa era murar uppbyggda av fördomar och propaganda så kanske ni skulle höra sanningen. Det skulle ni behöva.

Kärlek och respekt.