Mycket som ska göras
Tredje dagen i rad som solken skiner, härligt! Sista dagen i skolan innan lovet. Jag vet inte hur pass mycket jag ser fram emot lovet egentligen. Det känns mest jobbigt och stessigt och mycket att göra. Det här ska hinnas med:
Lise och Alex fick modella lite inför fotografisk bild ;)
Snälla Unique, bli bra!!
Åh, jag blir så jävla
trött på allting! Jag blir så
arg och ledsen. Allt kring
Unique är så himla rörigt.
Mamma är såklart orolig till max bilket går ut över allt och alla,
pappa ställer massa frågor och blir arg på mig (?), båda är allmänt jobbiga.
Terese började försvara sig, och sa till mamma att
jag hade förstört henne. Snälla,
jag kan inte förstöra en häst på 4 månader när jag inte har ridit på typ tre veckor, de första tre veckorna red jag nästan ingenting och där emellan har jag ridit typ 4 gånger i veckan. Nej,
det är helt enekt omöjligt att jag skulle ha förstört henne,
det sa Fam också. Sedan sa hon att varje gång hon såg mig rida gick det
sämre och sämre! Seriöst, hon har serr mig rida typ 4 gånger kanske, och herregud, hur bra går det första gångerna man rider en häst? Sedan sa hon att hon hade
rasat i vikt, alltså jag ska påpeka att Terese inte själv har sett Unique sedan vi flyttade där ifrån, och hon klagar på att vi ger henne för lite mat, fast än vi har en
bra uträknad foderstat. Sedan säger hon att jag får
skylla mig själv lite som inte har tränat för Monica, vilket jag inte har kunnat göra, eftersom Monica fick hundvalpar och inte kunde komma och sedan stängdes Erikstad, så att ingen kunde komma dit eller åka där ifrån.
Snackade skit om Fam gjorde hon också, och sa att hon inte hade hört något gott om henne, men jag ska säga att
Fam är den bästa som finns! Hon är fantastisk på vad hon gör,
utför mirakel, och hon är en
underbar person, som verkligen bryr sig, och inte pratar illa om andra. Jag fick förslaget att jag skulle
lämna Unique där ett tag så att hon och Monica fick lösa det, att de kan fixa problemet, hon tror inte alls att det är något farligt.
Hon vägrar ju att röra en millimeter på ryggraden, och det går inte över huvudtaget att lägga på sadel, visst att jag har åstakommit det på 4 månader, jättetroligt. Efter vi har röntgat henne på onsdag blir det nog ändå så att jag har henne där ett tag, Monica är ju bra, hon kan ju tömköra, det kan ju hjälpa. Så då får jag
ut till Sya och ränna igen. Vi får se vad veterinären säger, och vad Fam säger nästa gång hon kommer, kanske får jag en ljusare framtid, men
just nu ser det fan bäcksvart ut. Förlåt att det blev ett sådant
deppigt inlägg, men jag var tvungen att skriva av mig,
jag kan liksom inte prata med någon, mina föräldrar blir ju bara arga och allt är så jobbigt och komplicerat.
JAG VILL ATT ALLT SKA BLI BRA!
Snabbmat är ingen höjdare
Det blev lunch på
Snabbt & Gott idag. En
pommes beställde jag, och åt typ
5 stycken pommes frites, det var ju verkligen värt pengarna menar jag. Jag tycker verkligen inte om pommes alltså, jag har ätit det
två gånger på ett år, ena gången som
fyllemat och andra gången nu. Jag mår så illa, det är liksom
flottigt och usch, i början är det gott, men efter ett par stycken tappar jag liksom suget. Ifs tappade jag suget redan när jag såg Kim och Julius mat,
kycklingkebab, det såg
så himla äckligt ut! Som små
fettbitar liksom, som de tagit bort allt fett från kycklingen och kört det genom ett
rivjärn. Sann veganmat är helt enkelt
mycket godare.
I brist på andra bilder.. hehe
Jag skulle behöva lite kaffe
Då var det
torsdag igen, och återigen fotografisk bild. Idag skulle bi ha lite
trori också tror jag, men det blir säkert slappt. Lite
ont i halsen har jag idag, men det kanske går över när jag har vaknat till lite, fått lite
kaffe ;)
Perspektiv
Humöret vände efter
kafferasten, tack och lov.
Inga lektioner var det idag heller. Eller fysik var det, men jag och Johan satt och hade en djupgående
diskussion om frukt istället, haha. Jag tror vi kom fram till att
mango var godast, och då efter ungefär 48 timmar efter inköp, man ska alltså köpa den hård och låta den mjukna i 48 timmar, haha. Ingen psykologi heller.
Slapp dag. Foto blev det endel, läxan skulle ju in.
Kanske kaffe kan få mig på bättre humör
Jag är verkligen på depphumör idag. Det är underbart väder, för en gångs skull, och jag ser ändå bara grått. Det är så det känns i alla fall. Nu ska jag inte klaga här, för jag vet hur tråkigt det är att läsa om när andra mår dåligt. Jag vill nog itne ens tänka på hur jag mår inners inne. Jag vägrar att lägga mig ner. Även att det är jobbigt, så vägrar jag att göra det, för jag vet hur jobbigt det är att ta sig upp igen då. Som jag tidigare sagt, jag tar en dag i taget. Det är det enda jag kan göra. Jag vet vad jag ska göra nu och det är det jag får tänka på, inte vad som kanske händer imorgon, eller om en vecka. Nu ska jag gå och pigga upp mig med lite kaffe, och spåna på lite illustrationsidéer.
Mest dåligt, men lite bra
Jag vet inte riktigt var jag ska börja här. Den här dagen har varit en del
blandade känslor. Upp och ner, med
betoning på ner. Okej, så jag kanske skulle börja med de
dåliga nyheterna. Fam har ju, som sagt, varit hos mig idag. Det gick väl undefär
som förväntat = jättedåligt. Det här är ju ett totalt
renoveringsprojekt. Det första jag ska göra är i alla fall att ta mig iväg till
kliniken och röntga ryggen, så att jag får veta om kotorna sitter ihop eller inte. Gör de det, så får vi antagligen
ta bort henne, men det vill jag inte tänka på. Om de inte sitter ihop,
vilket jag verkligen hoppas, så får vi ta tag i det hela. Nummer ett är
tandläkare, en riktig
från Danmark får ta sig hit och fixa till allt ordentligt, så att spänningar i käkarna och halsen släpper. Sedan får vi fortsätta
laser behandligarna,
massage och allt sådant. Om allt är okej i ryggkotorna och vi kan forstätta behandligen, kommer det ändå inte gå lätt som en plätt. Det kommer nog ta
6-12 månader, kanske ännu längre tid. Nu blir det alltså
ingen ridning, med det var ju inte till någon störra förvåning,
promenader,
tömkörning typ 1 gång i veckan och
löshoppning ibland,
massage varje dag,
två örtpreparat, msm, som är inflammationsdämpande, neutraliserar pH-värdet och hjälper mot reumatiska problem, och ett till preparat som är bra för imunförsvaret. Ja, som sagt det är ett
projekt. Jag försöker ta
en sak i taget. Så måste jag tänka, annars får ja panik. Det bästa är att tänka på här och nu och
ta situationer som de kommer.
Över till de
goda nyheterna. Egentligen var detta
klart redan igår, men jag vågade inte säga något då, för jag hade inte bestämt mig, anyway, det är ju så att InfoKomps mediaelever länge har skrivit för
Linköpings Tidningen, haft sin egen sida,
Signerat Ung. Nu ska Signerat Ung bli en helt
egen tidning, InfoKomps egen, som ska vara en gratistidning och
ges ut på alla Linköpings gymnasieskolor. Det var inte den goda nyheten, utan det kommer nu,
jag ska bli Signerat Ungs illustratör! Lite nervöst, men så himla
kul! Jag vet inte om någon annan tycker om det jag gör, eller om jag ens själv tycker om det, men det är ju så himla kul!
Sånt här sitter jag och klottrar på lektionerna när hjärnan inte längre orkar lyssna.
When times get tough, you can't depend on other people,
sometimes you have to be your own superhero.
Håll tummarna
Idag kommer
Fam, equiterapeuten.
Nervöst! Jag
hoppas verkligen att allt går bra. Jag förbereder mig på det
värsta, men
hoppas på det bästa.
Det får bli fult
Nu är jag verkligen så trött på det här. Jag har suttit i två och en halv timma och försökt rädda mig framsida, men utan framgång. Det blir bara pixligt och dålig kvalitet :´( Så som det ser ut nu har jag två allternativ:
- Jag har kvar den som den är nu, ful och förjävlig och hoppas på att ingen ser den.
- Spenderar ännu fler åtaliga timmar i Photoshop, Illustrator och InDesign och gör först om illustrationen till vekor och sedan klonar in bilden och lägger till text i InDesign, det är ändå inte säkert att det lyckas eftersom illustrationen är det svåraste. Den är ju så detaljerad så den fungerar inte alls bra konverterad.
Jag tror jag tar alternativ ett. Jag trodde aldrig jag skulle säga det här, men jag spyr snart på både Photoshop och Illustrator. Eller nej, det kanske inte var helt sant, men jag spyr på projektarbetet!!!! Nu skulle det var skönt att lägga sig i ett bad, med lite lyx från Lush, men jag har nog en hel till kvar att spendera i Adobemappen.
Pixel till vektor
Jag får seriöst damp! Jag trodde projektarbetet nästan var klart nu, men upptäckte till min stora besvikelse att jag, dum i huvudet som jag är, glömt att jag gjort framsidan i Photoshop, vilket gör det pixelbaserat. Eftersom det är flera lager var det inte heller lätt att konvertera till vektorbaserat i Illustrator, utan nu tror jag att jag måste plocka isär det hela och konvertera var del för sig. Så himla jobbigt! Jag hade trott att jag skulle bli klar nu på morgonen, men nej då, självklart inte. Hade tänkt att åka till skolan 7.48, så jag skulle göra klart lite andra saker, men nu har klockan hunnit bli 8.18 och jag har inte kommit iväg. Jag får nog fixa det här när jag kommer hem ikväll, jag orkar inte nu!
Nu är det så gott som klart
Nu är framsidan typ "
klar". Den blev verkligen inte som jag hade tänkt mig, på långa vägar. Jag är
otroligt missnöjd faktiskt "/ och framsidan + layout + foto, är ändå det som är bäst med det hela. Alltså så är inte innehållet något vidare. Men det är ju
processen som räknas! Det sa i alla fall min rektor när jag pratade med honom. Jag ska försöka rädda min stackars framsida imorgon, men det känns ganska
meningslöst "/
Nu ska jag titta på lite
Jackie Chan, det blir man alltid uppiggad av, asiatiska dubbade filmer, haha,
underbart.
Träning och arbete
Två timmar rullskidor kändes ganska bra i armarna, vill jag lova.
Motvind hade jag också, men det var ganska skönt att komma ut en sväng i alla fall. Koppla bort allt jobb och
projektarbetestress och så. Nu har jag åter igen tagit tag i projektarbetet och lyckats hitta inställningen så att bilderna blev bättre. Tyvärr upptäckte jag att jag har
för få bilder. Eller alltså, jag har ju massor bra bilder, men det är ju typ på
samma hästar hela tiden, vilket är lite tråkigt. Så vi får se hur jag gör.
Jag vill bara bli klar nu!
Nu har jag suttit ett tag i InDesign och börjar bli lite irriterad. Det var länge sedan jag jobbade med InDesign, så jag kommer inte ihåg allt. Nu blir bilderna jättedålig kvalité! Jag antar att det är jag som gör något fel, för så ska det väl inte bli? Jag får damp i alla fall. Nu orkar jag inte mer, så jag slutar för stunden och ger mig ut på skidorna.
Det blev ingen skönhetssömn
Helt otroligt. Hela veckan har jag varit så himla trött och tänkt "på lördag får jag äntligen sova ut". Jag ställde väckarklockan på åtta, i fall jag inte skulle vakna, och såg fram emot att sova länge och vakna utvilad, redo för en ny vecka med sömnbrist. Natten blev inte alls som jag hade tänkt mig. Jag drömde mardrömmar hela natten, först drömde jag om Corona, så jag vaknade någon gång vid halv två tiden med rödgråtna ögon, sedan drömde jag att Unique dog, vilket resulterade i ännu mer tårar, sen lämnade jag den sorgliga världen och började drömma mer stressat, skolrellaterat. Jag drömde att allt gick helt fel med projektarbetet, det blev jätteont om tid, jag fick stressa som tusan och så fick jag IG och var tvungen att göra om ALLT! Mrdrömmarna försvann tillslut, och jag fick någon halvtimmas god sömn, innan jag vaknade klockan 6 helt klar i skallen. So much for a good night's sleep.
Morgonen skulle jag kunna ha ägnat åt något vettigt, men istället har jag plockat lite med knappar och sådär till min hemsida, som kommer komma upp om sådär 20 år när jag har haft tid att göra klart allt. Jag hade tänkt göra klart projektarbetet, men till min stora sorg upptäckte jag att InDesign filen jag fick med mig från skolan, var tom! Oh no! Då måste jag göra om allting. Det orkade jag såklart inte. Därför blev det som det blev, nu ska jag bege mig till stallet, tänkte fota lite idag, hoppas detblir något bra, behöver lite fler bilder till boken.
Jag känner mig 100% nördig idag.
Saker jag vill göra innan jag dör
Det blev inga skidor den här kvällen. Jag har jätteont i huvudet, var länge sedan sist. Förrut hade jag ont i huvudet nästan varje dag, trodde jag hade hjärntumör, men det tror jag fortfarande. Istället har jag tittat omkring på lite olika bloggar, och insett att det är förvånansvärt många som har en så klar vy inför framtiden! Det fick mig att börja tänka lite. Det är ju snart dags för mig att ge mig ut i stora, vida världen. Efter en stunds funderade och resonerande kom jag i alla fall fram till en liten lista över saker jag vill göra innan jag dör:
Jobbrelaterat
Läsa Grafisk design och kommunikation eller Webbdesign på Universitetet
Göra lite jobb som frilansfotograf
Starta ett eget företag inom något av ovastående
Starta en tidning/allternativt vara krönikör på en tidning
Jobba med hästar, helst i Tyskland eller Portugal
Fritid/Hobby
Familj/Livssituation
Bo i USA, helst, Miami, Colorado eller Tennessee
Ha en gård
Familj osv, vill jag inte ens tänka på, det kommer väl när det är rätt antar jag
Övrigt
Pröva alla produkter på Lush
Åka in i ett svart hål
Hitta något medal som gör att det skulle gå att dricka mycker mer kaffe utan att må dåligt
Bli jättebra på någonting kul
Uppfinna någonting som gör att jag hinner göra allt på listan
Nu är det bara att vänta och se. Hur tror ni det går?
Skola
Skolan har varit helt okej idag. har lämnat in en del saker, skönt att få det bakom sig. Igår var verkligen en
seg dag! jag vaknade aldrig, trots att jag hällde i mig mer och mer
kaffe. Jag var så trött att jag inte ens orkade träna som vanligt. Jag orkade vara köra crosstrainern i
40 minuter! Jag brukar ju annars springa i
minst 60. Jag var bara så trött i kroppen. Styrkan gick i alla fall
bra. Hoppas det inte regnar ikväll, för annars ska jag nog ge mig ut på
rullskidorna.
Try it!
Jag älskar knäckebröd. En riktig
knäckebrödfantast är jag. Nu har jag skaffat mig en ny favorit, nämligen
Dr. Karg's knäckebröd. Dyrt, kan jag lova, men mycket godare än de vanliga Wasa knäckebröden. Lite
lyx i vardagen. Try it!
Seg start
Morgonen började med fotografisk bild. Ovanligt trött var jag idag, och så snart vi hade fått våran uppgift sprang jag iväg från datasalen ut till köket och hällde upp lite kaffe, det blev lite bättre. Samtidigt passade jag på att fota mitt älskade kaffe lite, så fick jag ju något gjort på lektionen.
Jag vill att du ska vara bra, älskling
Jag kan inte hjälpa att jag är så himla orolig. Jag orkar bara inte ta bort en häst till, jag tror inte jag klarar det. Den där hemska magkänslan, den jag hade med Corona det sista året ungefär, den känslan har jag nu, eller jag har haft den i typ 2-3 månader. Det är så himla jobbigt! Jag försöker låtsas som ingenting, men innuti växer oron, jag kan inte hjälpa att jag har en orolig personlighet. Det har jag fått från mamma, men hon är värre. Hon kan inte dölja någonting, vilket inte är så kul för mig. Hon tar ut sin oro på allt och alla, som att jag ska vara det vuxna! Det är väl jag som borde vara mest orolig, det är ju min häst! Jag vill inte ta ut något i förskott, jag ska vänta tills Fam har varit och tittat på henne, men jag förväntar mig ändå det värsta. Jag vill bara veta, så oroligheten kan övergå i sorg eller glädje, eller lättnad eller whatever.
Unique<3
Framsidan är på gång
Nu har jag gjort klart en
liten, men
stor, del av framsidan till
projektarbetet! Den har tagit ett bra tag, då jag fick backa tillbaka ett par gånger av olika anledningar. Så nu är det bara att
montera ihop med en annan bild, lägga till lite
text och lägga på några
snygga inställningar och blandningar. Den här ska bara ta upp en
liten liten plats i vänsta nedre hörnet, och inte alls vara i fokusområdet, så det kan ju tyckas lite onödigt att lägga så pass mycket tid på, men jag är glas att jag tog mig tiden, för då blir det
som jag tänkt mig. Bakgrunden är dock bara
tillfällig, jag har inte bestämt den ännu, får se hur det blir när den monteras ihop med det andra.
Det är förresten jag om ni inte skulle se det ;)
