Linnea Druid

Fortfarande extra ont i knät efter min dumdristiga löpning igår. Jag ska inte klaga, det var lätt värt det. Sjukt jävla underbart att få springa på riktigt en stund. det går att rida i alla fall och det är ju tur. Det gick jättebra idag, efter lite bråk och skilda åsikter. Unique är underbar.

Känner att jag börjar få någon sorts balans i livet. Saker och ting börjar sakta men säkert krypa in mot säkrare platsen än life on the edge. Det känns som att jag för första gången i mitt liv nästan börjar ta tag i saker. Ska försöka göra en förändring. Lets hope for success.

Igår var en väldigt jobbig dag. En jävla massa ångest som jag försökte träna bort, som jag alltid gjorde förr. Jag började jogga lite sakta som jag brukar göra, men det jag kände att jag verkloiegn behövde springa! Jag behövde få den där känslan av att musklerna jobbar till max, hjärnan sätter grämnserna och all ångest rinner av mig som vatten. Jag ökade alltså farten, men sprang fortfarande inte så fort som jag en gång gjorde, men tillräckligt. Det var en så otroligt underbar känsla, jag ville bara fortsätta springa för evigt. Mitt knä gjorde mer och mer ont, men jag föredrar fysisk smärta före ångest, så jag fortsatte. Efter 23 minuter skrek knät av smärta och jag var tvungen att inse min förlust och avbryta. Efter mitt misslyckade löparförsök lyfte jag lite vikter och gjorde lite sjukgymnastövningar. När jag var klar med allt på gymmet och gick ut i omklädningsrummet kom ångesten igen. Tio gånger värre än innan. det är sjukt vad mycket ångest jag har haft på senaste tiden, riktigt jobbigt. Inte vet jag varför heller.

Under dagen han det hände en hel del andra saker också, men det tänker jag inte prata om nu. Dock så kan jag säga att jag fick sjukt ont i knät efter träningen. Jag kunde knappt gå till skolan, utan fick sakta stappla fram på rakt ben.

Jag tror jag håller på att bli frisk igen. Det är jag glad för. Jag är verkligen för otålig för att vara sjuk, jag blir så otroligt rastlös och uttråkad. Jag har ändå hållt mig sysselsatt och träffat endel roliga personer de dagar jag varit sjuk, har haft det rätt bra ändå. Idag var jag faktiskt i skolan även att jag var sjukanmäld. Lite hemsidegrejer på förmiddagen bara, så drog jag till stallet efter att ha ätit lunch på BQ för första gången på över 2 veckor tror jag. Ut till stallet i världens snöyra. Snö, snö, snö. Skulle det inte bli vår? Det var ju tre gånger det skulle snöa på Toffsvipans stjärt innan våren var här, jag tror faktiskt det är tredje gången nu, eller andra? Hur som helst så tror jag nog snart tussilagona ploppar upp, fålgarna börjar kvittra gladare och solen tar sin plat på himlen.

Time to sleep. Den här dagen har tagit på krafterna.

Det är klart att det ska vara underbart väder just när jag är sjuk som aldrig förr. Just my luck. För tillfället ska jag inte klaga egentligen, för nu kan jag sitta upp, jag har lyckats få i mig lite gröt och sörplat i mig lite kaffe, som till min stora besvikelse inte alls smakar gott när man är sjuk, men jag måste ju hålla koffeinabstinensen i chack. Igår efter det att jag skrivit förra inlägget fick min sjukdom en drastisk vändning och helt plötsligt blev jag jätte, jätte, jättesjuk. Jag la mig ner och hade inga krafter kvar till att göra någonting. Allt gjorde så ont och febern steg allt mer. Mamma kom hem och frågade om vi skulle åka till stallet. Jag kunde inte få fram ett ord förutom några små hjälplösa, plågsamma vokalljud, med vilka jag menade att det inte skulle finnas någon som helst chans för mig att resa mig ur sängen. Mamma förstod detta ganska snabbt och lyckades få tag på Anna och, som den ängel hon är, kunde hon förbarma sig över lilla Unique. Det har verkligen aldrig hänt förut att jag varit så sjuk att jag inte kunnat åka till stallet, men det här var ju bara katastrof. Från det att jag la mig ner i sägen vid ca 4 tiden igår eftermiddag, reste jag mig inte därifrån en enda gång förens i morse vid sju. Då var sängen fullständigt sjöblöt av svett, en massa dräggel överallt eftersom jag inte kunnat svälja, alla sängkläder var som en enda stor klump blandat med en uppsjö av tömda halstablettsförpackningar, panodil, och lösa tabletter av diverse slag.

Hoppas jag inte mår lika dåligt ikväll som jag gjorde igår, pallar verkligen inte det. Jag vill kunna åka ut till stallet idag, jag måste det, måste få hälsa lite på min häst och bli på lite bättre humör. Klockan ett ska jag vara på sjukhuset, inte för mitt sjukliga tillstånd, utan för MR. Fy helvete, det är inget som lockar, ligga där helt stilla en längre stund när jag mår såhär, inte kul. Måste göras ändå, det är inte jättelätt att få tid för sådant, så lika bra att göra det nu.

Så otroligt helvetes jobbigt det är att vara sjuk!! Har så fruktansvärt ont i halsen, det verker ena upp i örona och datorns tangenter skaver mot fingrarna. Solen skiner ute och snön gnistrar. Här sitter jag, med fleece tröjor och vinterjacka och huttrar samtidigt som jag försöker dricka min, numera lite halvljumna, dunderhonung. Jag kan knappt svälja. Det gör för ont och halsen är för tjock. Strax kommer mamma hem och då måste vi bege oss ut till stallet för att jag ska tvingas brottas med min brunstiga och vårglada häst. Önska mig lycka till.

Det var sex år sedan sist, men nu är den här igen. Febern. Jag är en person som aldrig får feber. Även om jag mår skit och känner mig jättesjuk så står alltid termometern på 37,0°. Imorse vaknade jag upp, mådde sämre än någonsin, huden jätteöm, halsen 20 gånger tjockare än vanligt, yrsel, ett helvete. Fett synd. Jag som skulle varit med Ludde idag och gjort en sak som jag har varit värsta pepp på, men det kommer tyvärr inte gå nu i mitt tillstånd. För tillfället mår jag ändå lite bättre, nu kan jag ändå sitta upp, röra mig lite, jag har till och med varit upp och gjort dunderhonung. Min mamma är och handlar blöt mat till mig, alltså soyayoghurt, proviva och liknande. En himla massa halstabletter är också på beställning. Kanske överlever dagen. Det är tråkigt att jag inte kan rida. Jag känner verkligen att jag borde det, men det är väl därför jag aldrig blir frisk, för att jag aldrig har vilat. Nu säger kroppen ifrån.

Nu ska jg försöka underhålla mig å något sätt så att jag glömmer allt onda ett tag.

Jag verkar helt plötsligt ha gått och blivit jättesjuk. Inte igen. Halsen uppsvullen, ont i kroppen, frossa, orklöshet. Det var ritkigt tufft att rida idag kan jag lova, min stackars sjuka kropp värkte enda från märgen ut i var enda muskelfiber när jag skumpade omkring på min lilla häst som inte alls tog hänsyn till mitt tillstånd utan var piggare och gladare än vanligt. Livet är hårt när man har häst. Ingen vila, ingen ro. Klarade inte av att vara kvar i skolan hela dagen utan lyckades, på värkande ben, ta mig till bussen mot Vidingsjö. Ju närmare hemma jag kommer desto sämre mår jag. Sliter upp dörren, kastar alla saker på golvet, staplar in i köket och slänger i mig värktabletter. Kastar mig på sängen, fullt påklädd i dubbla tjocktröjor, halsduk, vinterjacka, vantar och hela köret. Nu mår jag lite bättre, jag fryser i alla fall inte som jag gjorde förut. Detta kan också bero på min enorma esimåklädsel och det faktum att jag har elementet på högsta värme samdigt som jag ligger under duntäcket med en varm dator i knät. Å andra sidan så är inte jag läkare, så vad vet jag om den saken. Jag kanske håller på att bli frisk igen. Hoppas på det senare alternativet. Har inte tid att vara sjuk. Har aldeles för mycket saker att göra och ta hand om. I ärlighetens namn har jag inte den blekaste aning om hur jag ska klara av allt som står på schemat närmaste tiden, men jag får väl förlita mig på att det löser sig på ett eller annat sätt. Det brukar det göra.

Håll tummarna för att jag blir frisk nu då. Kan behöva det.

Höll på att missa sjukgymnasten idag. Eller rättare sagt, jag glömdfe bort det, men han rinde och påminde mig så jag lyckades få en ny tid lite senare. Vi gick igenom lite övningar som jag ska komma dit och göra några gånger i veckan. Hoppas bara jag kommer ihåg att gå dit. På torsdag är det MR här i Linköping och den 25 April har jag fått tid för artroskopi i Finspång. Vill egentligen inte gå på det, pallar inte opereras, så kommer Unique få vila och grejer. Nej, jag är verkligen inte sugen på det.

Ikväll är det kvällsfodring i stallet, något som jag inte heller är speciellt sugen på. Det är bara att bita ihop.

Vad hände med våren? Nyss var det ju strålande sol, flera plusgrader och vårkänslor till max. Nu är det snö. Hela dagen har det snöat. Vad är det här? I gamla bondehandboken står det att det ska snöa tre gånger på Toffsvipans stjärt innan våren kommer. Jag såg en sådan flyga omkring i snöyret idag, så jag antar att det bara är två snöfall kvar innan våren är här.

Skulle ha skrivit igår, men jag råkade somna. När jag kom hem från stallet var jag helt slut, jag noddade flera gånger i bilen påväg hem. När jag kom hem satte jag mig i sängen med datorn i knät, var nog inte aktiv vid datorn mer än 10 minuter innan jag totaldäckade och vaknade inte förens över 12 timmar senare, kvart i sex. Det var ju rätt sjukt. Mamma hade inte fått liv i mig när hon försökt väcka mig på kvällen. Jag behövde väl sova helt enkelt.

I fredags var jag duktig och tränade hårt för första gången på någon vecka eftersom jag har varit så förkyld. Efter det fixade jag några ärenden på stan och drog sedan ut till stallet för att rida. Efter jag kommit hem och ätit lagad mat för första gången på en vecka, drog jag och träffade Ludde och Roy. Skulle egentligen dragit på fest, men jag chillade med dem ett tag istället. Vid elva tiden bestämde jag mig dock för att dra ner till stan där jag mötte upp Ari. Så var vi lite överallt och ingenstanns tills tretiden då vi hängde med Anton hem. Därifrån ser man vattentornet kan jag lova. Festaste utsikten. Såklart ran tiden iväg och sömnen glömdes bort. Jag förstår inte hur tiden kunde gå så fort. Helt plötsligt var klockan halv fyra på eftermiddagen, då hade jag alltså varit där i 12 timmar utan egentligen ha gjort speciellt mycket. Bara varit vakna, suttit och lyssanat på musik, provat antons kläder, haha. Så fick jag världens fläskläpp, hahaha, men det behöver vi inte gå in närmare på.

Idag är det Monica träning. Skönt att det är senare idag, halv tolv. Då kan jag softa ett tag, dricka kaffe och så. Borde verkligen äta något också. Har ätit aldeles för lite på senaste tiden. Ett mål mat på 9 dagar, någon banan här och där. Nej, måste få i mig något, svimmade faktiskt när jag skulle hämta kaffe. Behöver nog boosta blodsockret lite.

Jag undrar vad alla andra treor gör den här tiden på året. Undrar om det är många som är som jag och inte ens har skänkt en tanke åt universiet eller högskolestudier. Det är visst mindre än en månas kvar innan sista ansökningsdag och här sitter jag och låtsas som igenting. Har fortfarande kvar kurser från ettan som hänger efter mig. Det blir ju lätt så. Samtidigt är jag stolt över mig själv som gjorde matteprovet igår. Bättre sent än aldrig. Bara att ta tag i resten också antar jag. Måste bara orka.

Nej, nu ska jag ge mig iväg.

Ännu en underbar dag med strålande solsken. Drog till skolan och jobbade flitigt med att konvertera och redigera bilder från rawformat. När jag var klar vid halv tolv åkte jag ut till stallet och tog itu med min extremt spralliga och pigga häst som har vårkänslor mer än någonsin. Det gick bra, även att det blev lite hopp och studs. Åkte tillbaka till skolan och var så duktig att jag gjorde matteprov (!!), som jag såklart har skjutit på aldeles för länge. Ska inte ta ut något i förskott, men jag tror det gick rätt okej ändå.

Ikväll blir det nog att chilla, tänkte gå ut en sväng i kvällssolen också. När det är såhär fint väder vill jag inget annat än att bara vara ute. Det är ångest att sitta inne och gå miste om så mycket fint.

Äntligen börjar jag vara på bättringsvägen. Jag har mått helt okej idag, inte jätteont i munnen, men fortfarande ont. Det här vädret har gjort sin del i det hela skulle jag tro. Jag blir så himla glad när det är fint väder. Jag gick upp tidigt och chillade hemma lite innan jag gick ut och fotade lite runt ån i berga, utsiktsplatsen i majelden. Sedan gick jag vidare och svängde förbi farmor och farfar en sväng för att säga hej. Blev kvar där en stund tills jag drog till stallet. Direkt när jag kom hem gjorde jag något oväntat. Jag dammsög hela mitt rum, hallen och köket! Tycker jag förtjänar en eloge för det. När jag står och damsuger ringer Erik och ber mig hänga med ut en sväng, så jag packade ihop dammsugaren och gav mig ut i det vackra vädret igen. Chillade i parken, det var soft, sommarkänslor. När det började bli kallt satte jag mig på bussen och dog till Rick där Rick och Roy spelade in lite softa beats och grejer.

Time to sleep

Fortfarande förskräcklgit ont i halsen, munnen och ena örat. Det här är verkligen inte kul. Jag hoppas det släpper snart i alla fall. Gärna över natten. Har ändå mått lite bättre nu mot eftermiddagen/kvällen. Drog ut med Ludde, Ari och Muffe ett tag och drog sedan hem till Micke och chillade där. Skönt att träffa lite folk och bara glömma att jag är sjuk.

Nu blir det att sova.

Jag har extremt ont i halsen. På hela dagen igår lyckades jag få i mig en macka, det var ingen lätt uppgift kan jag säga. Min hals är verkligen helt förstörd. Häller i mig, te, vatten och honung och halstabletter där emellan, kan inte påstå att det funkar så bra. Träning imorse också, det gick faktiskt förvånandsvärt bra, trots halsen. Efter ridningen var jag dock helt slut. Har fortfarande inte repat mig.

Måste iväg nu. Göra lite vettiga saker. Prioritera rätt var det.

Kvällen igår började med att jag åkte och var med Ludde och Hannes och chillade i Hannes syrras lägenhet. Senare drog jag vidare till Hejdegården hem till Matte. Vilka var inte där då om inte både Parham och Ari! Det var en väldigt trevlig överraskning. Efter ett tag drog vi in mot stan och in på Platens. Jag var inte där alls länge, utan försvann snart på en promenad med Ari och hade djupa samtal. Det var roligt att få träffa Ari igen. När vi kom tillbaka var klockan halv tre och krogen skulle stänga, så jag, Ari, Ebba, Roy och Rick gick hem till Rick och chillade där.

Ikväll blir det utan tvekan chillkväll. Ska nog sova rätt snart om jag ska vara ärlig.

Äntligen fredag igen. Känns skönt efter en veckas ångest över saker som borde göras. Har ju foerfarande inte gjort något, men det löser sig. Imorgon är en ny dag.

Igår kom Ludde förbi en sväng, vi chilla här och sedan drog vi till Niklas en stund och chilla där med lite folk. Nu sitter jag här med Ludde och vet inte riktigt vad jag ska göra. Ikväll blir det Lorient för att fira Anton, kommer bli nice. Har bara lite saker jag måste göra först, bäst att sätta igång.

Idag är det studiedag och jag har gjort alldeles för lite. Ingenting har jag gjort idag, mer än att va i stallet och bråka med google om en massa saker det inte vill berätta för mig. Lyckades lista ut det av mig själv efter en sådär 7-8. Jättekul, verkligen. Jag vet ifs inte ens om det funkar, har inte orkat testa. Krafterna tog liksom slut när jag satt och tänkte på hur jag skulle lösa mitt problem.

Annars har jag varit med Erik en stund. Vi var ute i snön och sedan satt vi här och tittade på random bdb bilder och Svampbob. Chill.

Nej, nu måste jag ta tag i några viktiga saker. Seriöst. Det här är viktigt.

Var duktig och tränade hårt idag på gymmet, trots tråkiga sjukgymnastikövningar och en jobbig förkylning. Efter allt slit på gymmet gick jag och träffade Ludde för att uträtta ett par ärenden på stan. När det var fixat och klart drog vi runt lite här och var och åkte en buss som tog sjukt lång tid, för att tillslut komme itll Tinnerbäcksbadet. Vi hade lätt kunnat gå mycket snabbare, men det var ju kallt.

Sedan dess har jag bara suttit här och chillat. Imorgon är det studiedag, fett!!

Så börjar ännu en vecka fylld med tomma löften, ångest och en lång lista på saker att göra som ännu en gång skjuts fram. Så rullar veckorna på, vecka efter vecka, närmare och närmare studenten. DET är ångest. Fy fan.

För tillfället har jag extrem huvudvärk. Har druckit för lite kaffe, men det går ju inte att dricka mer såhär dags. Jag får helt enkelt stå ut med min huvudvärk. Nu ska jag iväg mot Ekholmen. Peace.

Fredags kvällen blev inte ritkigt som planerat, men ändå en helt okej kväll. En sjuk sak hände, jag, Axel och Ludde är påväg mot Ekholmen för att träffa Micke. Så när vi går vid grinden pizzerian ser vi Armin komma från busshållplatshållet, vi går mot honom då vi hör någon ropa "Är det inte Druid?" Då är det Isac som kommer gåendes under bron. När han hunnit fram till oss kommer från ett tredje håll, bortom pizzerian, Anton och Tomas. Ingen av oss hade alltså snackat med varandra, eller visste att någon skulle vara där. Är inte det rätt sjuk då? Att 4 olika "grupper" möts helt random vid en pizzeria i lilla Vidingsjö. Rätt coolt tycker jag.

Annars i fredags åkte jag till Emil och chillade där, sedan kom Myran och Fisk och även Axel kom lite senare. Framåt natten gick jag och Axel ner mot stan och mötte upp Mackan och Johan, sedan kom även en jävla massa folk.

Idag har jag tränat för Monica för första gången på jättelänge eftersom både hon och jag har varit sjuka. Det gick bra och Unique var så glad att Monica var där :) Nu på kvällen har jag träffat Vickan och Sara, de kom förbi så fixade vi mat och såg på film. Det är inte varje dag jag träffar dem nu förtiden.

Imorgon är det skola igen. Lite ångest är det ju att jag ine har pluggat ö.h.t, precis som var enda annan helg då jag säger att jag ska plugga. Men vad gör det. Det är ändå söndag, ångesten hör till.

Det är fredag. Bästa dagen på veckan. En bra start på dagen med WB och sedan Multimedia. Det är kul, flash och sånt. Nu ska vi göra ett större projekt också, det ska bli kul. Åkte ut till stallet och sedan tillbaka för att träffa Ludde och dra hem till mig. Nyss kom Axel också, så nu sitter vi här. Får se vad som händer ikväll, det blir nog kul.

Igår hände något stort, kanske inte åt det bra hållet, men det var endå en stor grej. Jag trillade nämligen av Unique för första gången. Hon var helt galen igår. Det var en annan häst i ridhuset som antingen skrämde, eller jagade upp henne. Varje gång den hästen kom förbi fick hon damp och började galoppera, studsa och ha sig. Tillslut åkte jag av efter en helomvändning. Unique skenade omkring och var jätteglad. Ja, vi får se hur det går idag. Måste bege mig till stallet nu. Ciao.

Höll på att glömma bort sjukgymnasten idag. Jag visste verkligen att jag skulle gå dit idag, men när klockan väl var halv elva var det som bortblåst. Jag kom en timma försent, men bättre sent än aldrig, dom man brukar säga. Skönt att få ny tejp igen. Annars så har det inte bara blivit slappande idag inte, nej, jag har jobbat flitigt med webbdesign i säkert en timma. Jag har gått en jävla massa idag också. Sprungit hit och dit och gjort diverse ärenden.

Studentmössan kom idag. Jag har inte ens öppnat kartongen. FY FAN vilken ångest! Seriöst, studentmössan är här och studenten närmar sig på riktigt. Det känns inte ens en gnutta roligt, det känns bara riktigt jävla jobbigt. Sjukt mycket saker att göra klart, eftersom jag är extremt bra på att skjuta upp saker. Så komemr jag sluta skolan, bort från tryggheten och 1050kr i månaden för att sitta i skolan och dricka kaffe och in i arbetslöshet, hopplöshet och sjukt mycket ångest. "Sjung om studentens lyckliga dagar" ja, visst.

Helgen tog slut och igår var det skola igen. Inte det roligaste kanske, men måste ju dit. När jag kom hem från stallet yrde snön som aldrig förr. Jag gick ut i snöovädret och traskade mot hydro. Sedan träffade jag Ludde, Niclas och Lillen så drog vi hem till mig. Soft. Senare hände en jätte skum grej. Jag träffade Ebba i ekh, så gick vi runt bland husen lite. Mitt inne på en innergård låg en lekpark med ett plank på ena sidan. Bakom planket stog en kvinna, helt stilla med armarna böjda i nitto graders vinkel så händera var parallella med huvudet. Så stod hon där och bara gjorde ingenting. Det var verkligen sjukt, nästan läksigt.

Imorse hade mitt knä låst sig rejält. Usch, det var inte kul. Det högg till som fan när jag skulle träcka ut benet. Ska iväg till gymmet nu, får väl se om det går med mitt knä idag.

Alltså, det här var ju inte meningen. Jag förstår inte vad som har hänt de senaste dagarna, jag tror jag har glömt bort att jag har en blogg. Så himla skumt. Ja, här är jag i alla fall. Jag ska försöka komma ihåg bloggen i framtiden. Så vad har hänt sedan sist då. Ja... jag vet inte riktigt vad jag har gjort. Igår var jag med Ebba och såg på kniven i hjärtat. I fredags var jag ute lite varstans, åkte buss och var ute och gick i kylan.

Stalljour idag, vilket betyder att väckarklockan ringde klockan sex. Det var faktiskt inte så jobbigt ändå, men sen gick jag ju och la mig klockan 10 igår också. Det är ändå rätt skönt att ha stalljour på söndagar ibland, om jag ändå inte så göra något speciellt kan det vara kul att vara ute i stallet lite extra. Nu sitter jag och gör ingenting, lyssnar på Dilated Peoples och chillar. Om någon timma ska jag ge mig ut till stallet igen.

Ring om någon vill göra något ikväll :)