Linnea Druid

Det har varit en lång dag. Det var en tuff kväll igår, men imorse var jag på gymmet vid öppning. Det gick ju lika dåligt som vanligt. Jag är så himla trött på mitt knä så jag kan ju gå och hänga mig alltså, okej, kanske inte riktigt, men i alla fall kapa av benet eller något. Seg och otroligt tråkig engelska lektion, fick veta betygen, jag har mvg och har fått mvg på allt jag gjort under hela året. Det var ju kul att veta, men annars var det seeeeeeeeeeeegt. Medieproduktionen var väl ganska kul, radio är ju nice, men redigeringsprogramet hakade sig och strulade. Det gick i alla fall ganska bra att rida idag, så det var kul :) Känns verkligen som att det går framåt!

Jag känner mig verkligen slutkörd nu!

Maria och jag åkte lite skateboard igår. Vi var ungefär lika bra som förväntat, haha.

Lite te och chill med sommarkänslor på Coffee House by George med Ebba och Li blev det igår kväll. Senare drog vi ner till Hamnfestivalen och strosade runt, gick till tivolit och fick se en råpackad baltjej som skulle hoppa studsmatta, hahaha, det var roligt!! Så såg vi ett spöke också, ett riktigt spöke, eller vålnad, gast, vandrande död eller vad ni nu vill kalla det. Trevlig kväll i alla fall :)

Vädret är som även idag på topp så inne ska jag inte vara. Ska ut med Maria nu och ikväll blir det stallet :)

Jag är verkligen aldrig på stan, men idag pkte jag ner med Axel. Köpte lite kläder som han ska ha till Filippas student. Så köpte jag en sak som har att göra med mitt hemliga paket, som jag skrev om i förra inlägget. Alltså folk måste tro att det här är värsta stora grejen, men det är det inte. Jag vill inte bara säga vad det är, inte än. Ni kommer få veta i sinnom tid.

Nu ska jag dra och fika med Ebba och Li :) Trevligt.

Nu har jag alltså ett litet (eller ganska stort) paket hemma, med hemligt innehåll ;) Jag är i alla fall pepp!! Får se när innehållet ska användas på riktigt då, hoppas SNART!! Idag har varit damp dag alltså, jag har haft seriöst damp alltså. Speciellt på vägen hem från stallet. Det är väl vädret som sätter igång min damp, haha. Jag har i alla fall köpt en sadel nu, det blev en Bates Innova. Jättefin!! Jag satt verkligen ner på sittbenen, det ska bli kul att rida i den istället.

Imorgon ska jag nog ner på stan med Axel ett tag. Skulle behöva en sak som har lite att göra med mitt hemliga paket, haha, men jag vet inte om jag har pengar till det, får se.

Just nu ligger det ca 75 tusen kronor i min bil, i form av sadlar. Jag satt och ritade med Lise i skolan, men blev tvungen att kasta mig iväg när jag insåg att Sharpman stängde klockan 18. Tittade ut några sadlar och tog med dem hem så jag kan pröva imorgon när Monica kommer. Hoppas verkligen att någon av dem passar, för sadlar är ju ett rent helvete och jag pallar inte leta och leta och leta och klämma och känna och tänka. Jag vill bara ha det klart.

Jag är så himla glad på vädret! Jag blir så pepp och vill bara göra massa saker. Jag vet inte riktigt vad, men jag känner verkligen för att göra något oväntat, dra iväg någonstanns? bada? fyllepicknick? någon som är på eller?

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om provet idag. Jag skrev på alla frågor, men jag hittade på allt. Första frågan var bara typ 15 ord som man skulle para ihop med olika pedagoger, så där var ju bara att chansa hej vilt och hoppas att man plockar några poäng. Roligast var nog sista frågan där man skulle välja sin favoritpedagog och förklara varför man gillar dens teorier och vad som kan vara dåligt med den. Eftersom jag inte har läst någonting var jag tvungen att ta den enda pedagogen som jag kunde minsta lilla om, det dåliga var bara att han var helt konstig. Han ville att alla skulle gå på inernatskolor, ingen behövde gå på lektionerna, och barnen skulle aldrig hindras att göra dåliga och felaktiga beslut. Men jag var ju i alla fall tvungen att skriva hur bra jag tyckte han var, haha, det var kul.

Från dålig till bra. Helt spontant och oplanerat satte jag mig och skrev hela 873 ord på n religionsuppsats!! Det ni! En argumenterande uppsats om dödshjälp ur två olika etiska perspektiv. Det är ganska soft och skriva om sådant, för jag behöver ju inte sitta och läsa massa böcker eller leta på indernet utan kan bara titta på de etiska teoriernas frågeställningar och resonera utifrån det. Om allt ändå vore så lätt.

Monica kunde inte komma idag, så det blev ingen träning. Jag gav mig ut i skogen istället. Unique hoppade omkring som en pingpongboll och var helt crazy, ville bara galoppera och studsa, så jobbigt. Tog en skritt slinga i skogen på slutet istället för att rida på de breda sandvägarna, då lugnade hon ner sig lite och på slutet gick det jättebra, så jag tog några varv på banan när jag kom tillbaka. Så det slutade ju bra i alla fall, det är ju det som är viktigast.

Imorgon är det PedLed prov. Fyra (eller fem?) pedagoger och deras teorier, nu börjar jag inse att det kanske är ett litet problem att jag inte ens har papprerna. Det enda vi har fått i materialväg är just de där fyra (eller fem?) häftena. Det är ungefär 0,01 % chans att jag kan gissa mig till ett g. Då är ju såklart alla svar helt och håller påhittat eftersom jag inte ens har läst häftena. Trots att jag med stor säkerhet vet att jag kommer få ig och jag bara på en kort stund förstör mitt slutbetyg, om jag ens får något, så bryr jag mig inte. Jag är inte det minsta berörd, jag sitter här och vet mycket väl om vad som händer, men jag orkar inte. Jag är ju störd. Men som jag brukar säga (och blir hånad för varje dag, vilket jag kanske förstår eftersom jag säger det hela tiden) SERIÖST, PALLA!!

Jag skulle vilja att Gabriella pratade med Corona. Jag vill verkligen att hon ska veta hur mycket jag saknar henne varje dag. Jag vill att hon ska veta hur hon förändrade mitt liv, hur hon hjälpte mig igenom allt svårt och hur ingenting varit detsamma sedan hon försvann. Jag vill att hon ska veta hur ledsen jag är för allt som hänt och jag har aldrig med mening gjort henne illa. Jag är rädd att Gabriella ska säga att jag inte kan ha Unique, för att jag inte släpper in henne, för det gör jag inte. För inget är sig likt. Det spelar ingen roll hur underbar och duktig Unique är, det har inte med henne att göra. Jag vill bara ha tillbaka min bästa vän <3

Jag var ute ett par timmar och fotade Elli och Mint igår. Han var inte direkt posevillig, haha, men det blev några snygga pics iaf, måste bara konvertera lite rawformat så kastar jag ut några. Kvällen spenderades med Sarah, Lise och Ewe, lite chillfest sådär. Första gången på jag vet inte hur länge, som jag faktiskt drack lagom mycket och inget gick överstyr. Props till mig alltså.!

Jag vet inte varför jag inte uppdaterade igår, det blev väl lite ont om tid, men nu är jag här igen. Jag har så mycket att göra i helgen, jag vet inte hur allt ska hinnas med. Idag fyller min bror år, ska gratta han vid niotiden och sedan ska jag dra ut och fota Elli och Mint, det lär ta ett tag, vi ska gå till Tinnerö och lite sådär. Så ska jag ut till Unique och rida lite, och förbi Sharpman och leta sadel. Ikväll blir det kanske fest, får se lite. Imorgon kommer släkten och firar Axel och pappa. Förövrigt har jag typ 10 timmars ritande som måste bli av, två religionsuppsatser, PedLed lektion + pedagoger, matte, kemi, fysik osv. Jag ligger verkligen så himla mycket efter, hahaa.

Nu måste jag sätta igång och ta tag i dagen.

Jag följde med Lise och Ewe till skateparken, där de visade sina skills. Och jag visade mina, HAHAHA! Nej, men det var kul, skönt att vara ute i solen. Jag blir så depprimerad av att sitta inne när solen skiner. Jag får väl hoppas på en regning helg då, för oj så mycket jag har att göra. Jag vet inte ens var jag ska börja, jag orkar liksom inte. Men det löser sig nog. Har provat att läsa mitt svenska b tal som jag skrev igårkväll. Det tar 3 minuter, jag ska prata 5, haha, så misslyckat, men jag pallar inte. Det får duga.

Humöret har varit lite bättre idag, tack och lov. Jag började rita från första början igen då, kom en liten bit i alla fall, hade bara 1 ½ timma, men det är bättre än inget. Jag och Lise ska jobba imorgon också, det ordnar sig säkert, det gör det alltid. Oj, så brunstig Unique var idag, sjukt jobbig. Det gick knappt att rida, helt okantaktbar, hoppas det är bättre på fredag. När jag satt på tåget påväg hem så skrev jag nästan hela mitt svenska tal! Bara fjärde gången jag byter ämne, men nu får det vara. Jag måste lämna in ett pm imorgon, så det här är min sista chans.

Ska snart dra ut och fota lite, så bryter jag upp pappa och axel som spelar piano och sjunger "Ut i  vår hage" i stämmor, hahaha!

Vilken jävla skitdag alltså! Jag kan inte säga att det gick speciellt bra på vårdcentralen. Jag fick någon kräm mot mina utslag, för att de inte ska klia och så, typ 1-2 månader skulle jag använda det. Problemet är att jag inte får sola, hur hade han tänkt sig det skulel gå till när jag ska softa i Miami? På gymmet testade jag att speinga på löpbandet och var överlycklig och sprang med ett stort leende på läpparna för att det gick så bra. Tills förstås det hade gått 4-5 minuter, då sa knät tvärstopp och det kändes som att det var påväg att trilla av. Kul. Jag gick till skolan, satte på datorn och började rita serien, klockan var då omkring halv 2, Lise kom vid 4 tiden och drog vid halv 6. Strax efter 6 kände jag att det fick räcka, jag hade ritat en hel ruta och det blev så himla bra! När jag då ska spara hakar sig Illustrator och allt försvinner. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Det här ska alltså vara inne på fredag, det är deadline för tidningen. Det krävs minst 15 timmars arbete och fem hårda timmar har gått helt åt spillo. Jag kommer seriöst få sitta hela natten torsdag-fredag. Plus att jag måste göra det där jäkla svenska talet! Jag fattar inte hur jag ska hinna alltså, fotogrejen kommer nog bli klart imorgon i alla fall, det måste det bli! Jag vill bara gå och lägga mig nu, så jag kan vakna upp till en bättre dag.

Det här har varit en deprimerande dag. I det här inlägget tänker jag dock inte ta upp alla tråkigheter, utan bara en sak, som förtjänar ett eget inlägg. När jag cyklade till vårdcentralen träffade jag Elli påvägen, hon hade inga roliga nyheter. Elli, jag kan inte beskriva hur synd jag tycker om dig. Jag lider verkligen med dig. Jag vet precis hur det känns, det är en obeskrivlig känsla som är värre än någonting annat. Jag vet verkligen hur mycket du vill hjälpa och göra något, men ibland går inte det. Ibland är det otänkbara faktiskt det bästa. Det är svårt att se det nu, men en dag kommer du också förstå det. Det är inte lätt att förlora den som alltid funnits där, som hjälp en genom livets alla svårigheter, att förlora sin bästa vän. Tänk såhär, han har hjälp dig så himla mycket, och nu är det din tur att hjälpa honom, och att släppa taget är att hjälpa honom, även om det inte känns så. Han har betytt lika mycket för dig, som du har för honom. Jag skulle vilja säga att det onda kommer gå över och att det kommer kännas bra igen, men det kommer det inte. Det här är något som aldrig försvinner, men det blir lättare att leva med, och det är det du måste kämpa för. Det enda du kan göra är att hålla ut och låta tiden läka såren.

Jag kan inte annat än gråta, för jag vet hur svårt det är. Du vet att jag alltid finns här. Jag älskar dig <3

Nu ska ni få höra på ett litet misstag jag nyss gjorde. Jag fick den fantastiska idén att jag skulle göra rent filtret och objektivet till kameran. Jag tog fram microskoprengöringspappret och en "luftspray" jag vet inte riktigt vad det heter, men det sprutar hård luft i alla fall. Jag tar loss filtret och börjar spruta på det, när jag till min förskräckelse upptäcker att det kommer ut en massa konstig vätska. Då ser jag att det inte alls är luftsprayen jag håller i, utan låsspray! haha, det är ett misstag bara jag kan göra. Som tur var var det bara på filtret jag sprutare, så jag gick kämpa lite för att få bort allt, men jag tror det gick ganska bra.

Om en timma ungefär ska jag åka iväg till vårdcentralen, efter det blir det gymmet och sedan ska jag faktiskt till skolan. Jag kommer väl vara den enda som är där idag eftersom vi har fotbollstunering mot alla andra Sveriges Infokompskolor, men jag och Lise ska jobba på serien. Det lär ta ett tag!

Vi började spela in radio idag på medieproduktionen. Det var faktiskt riktigt kul. Vi var först på en resebyrå och ställde några frågor och sedan snackade vi med lite folk på stan, alla var så hjälpsamma och trevliga. Det var nära att det inte blev något inspelat, jag glömde nämligen att sätta på micken, haha, men den var visst redan på ändå, men vi fick lite panik där ett tag. Träffade Eastside på stan också, bara att det tog typ 5 år innan min tröga hjärna lyckades koppla ihop allting där inne, haha.

Det gick jättebra att träna idag. Jag har börjat galoppera lite igen, det är en lättnad kan jag lova! Det hjälper som tusan eftersom hon har extremt fin galopp. Jag börjar faktiskt bli mycket bättre, så det kanske slutar bra trots allt. Jag hoppas att Axel kommer hem snart, isf ska vi ut och plåta lite.

Ni har förmodligen inte hämtat er efter mitt chockerande besked om att jag skrivit engelska bokanalysen igår, men förbered er på ännu en breath taking nyhet. Jag har städat mitt rum! Nu menar jag inte bara kastat alla prylar på golvet i garderoben och sopat dammet under mattan, utan jag har burit ner tre fulla kassar med plotter till källaren och slängt mängder, jag har damsugit och jag har till och med tagit bort min bokhylla! Ni har förmodligen svårt att processera den här informationen, det är mycket att ta in på en gång. Jag är så stolt över mig själv! Nu är bara frågan vad jag ska göra åt tomrummet där min bokhylla stått. Jag tror jag vill sätta upp en gigantisk tavla, typ ett foto eller en illustration, men frågan är bara vad. Det skulle bli skitsnyggt, jag får tänka på det lite.

Hämta nu andan, jag tror det är slut på uppskakande nyheter för den här helgen. Nu ska jag dra ut med Ebba, softa lite.

Hör och häpna! Jag kan nu stryka engelska från listan över ämnen jag ligger efter i, för idag har jag skrivit klart min bokanalys! Det hade ni inte förväntat er, men jag gillar att chockera. Jag blev otroligt stolt över mig själv. Det fick räcka för idag, en sak är bättre en inget. Varit nere på stan och träffat Johanna, strosat omkring och druckit sojalatte. Så har jag varit en stund hos Elli också. Jag hade inget för mig, så jag gick ut ett tag, var i närheten och tog en sväng förbi. Maria var tyvärr i Månestad och Elli skulle på fest, men ett tag stannade jag i alla fall.

Nu börjar molnen dra ihop sig och regnet börjar falla, så jag stannar inne med min dator och käkar natchos och salsa, nice.

Gissa vad?! Idag har jag bara druckit EN kopp kaffe!!!! Det är ju helt otroligt! Inte konstigt att jag varit så deprimerad och trött idag. Var, precis som igåt, sjukt osugen på att åka ut till Sya, speciellt när det är så dåligt väder. När jag kom ut var det however mycket bättre väder än i Linköping. Bra gick det att rida också, både idag och igår. Annars har det varit en lite annorlunda dag. Det började med att jag var på matten! Det var inte igår!! Efter det blev det studiofotografering, och det är ju nice. Tillbaka till skolan för att snacka lite med Infokompevelver från Malmö, lite tidningssnack. Det var hela dagen. Soft dag alltså.