Linnea Druid

Jaha, då var temaveckan slut och det vankas nya utmaningar. Eftersom mitt schema är special, special, special, så är det såklart inte färdigt än. Så inga lektioner för min del idag. Borde jobba lite med matte. Just nu är jag bara för trött. Förstår inte hur jag kan vara så trött, jag somnade halv nio igår och mamma fick nästan dra mig upp hur sängen klockan sju. Trött är jag i alla fall. Det var knappt så att jag orkade stå upp i hissen. Allt blev jobbigt, Väskremmen skärde in i axeln, kläderna som skulle rädda mig från kylan var nu helt plötsligt för varma, ögonlocken hade en egen vilja och jag fick kämpa för att hålla dem uppe. Just nu litter jag i soffan, halvsover och kappar lite på datorn för att få ihop ett inlägg här på bloggen. Kaffet tog slut snabbare än någonsin, men som det är nu finns det inte en chans att jag orkar resa mig och hämta mer. Ska försöka haffa någon förbipasserande som kan hämta kaffe åt mig, det vore toppen, tummen upp. Annars hade jag tänkt att ligga här i en dryg timma tills jag ska till bussen och åka till stallet. Måste samla krafter tills dess. För idag blir det ridning, måste rida, hon vilade både lördag och söndag så krafterna  inte räckte till. Nu jäklar ska jag samla kraft. Kaffe, kaffe, kaffe. Det får bli min räddning.

Även att jag inte mått speciellet toppen idag så har jag klarat av en dal jobbiaga saker. Eller jag har i alla fall börjar koda om hemsidan och kommit rätt långt. Sedan skulle jag kasta mig in på menyn i flash, saken är den att jag har glömt bort hur jag har gjort tidigare! Det är verkligen hjärnsläpp. Jag har ingen aning om hur jag har gjort eller hur jag ska ta mig ur detta trassel av koder symboler. I'm in deep shit. Men det löser sig nog. Brukar göra det.

Tror jag ska slagga nu. Jag vet att klockan bara är 19.20, men jag är rätt trött. Kanske borde äta något först, har inte ätit något idag.

Det blev en flummig kväll igår. Efter jag varit hos farmor och farfar gick jag ner till stan med Axel, tog ut lite pengar, där vi även träffade Gabbe, Abbe och Davve. Sedan drog vi till Yngves en sväng innan vi gick till resecentrum. där träffade jag Erik och Axel gick och träffade några andra. Jag och Erik gick till Priso och köpte lite bärs. Vi drog vidare till Rick och chillade där hela kvällen. Soft kväll var det :)

ska väl bege mig till stallet nu för att spender lite tid med min underbara häst <3

Tänkte slänga ut en liten text jag skrev när jag var i Tinnerö, inte så bra, men det var länge sedan jag la ut någon text jag skrivit.

En kväll jag trodde skullesluta med en kopp te och chill frpmför tvn blev inte riktitgt så. Jag var, ju som dag, hos min farmor och farfar. När jag varit där några timmar bestämde jag och axel oss för att det var dags att gitta. Vi drog in till stan för att kirra lite chash. Vi gick sedan till rese där Axel träffade Lillen och jag träffade Erik. Erik och jag gick till Rick chillade med bärs och sånt. Nice var det. Fler sådana kväller skulle inte va fel. Ännu bätter skulle det var om det var lite varmare så man kunde vara ute lite och röja med, bli lite pepp och lyssna på pepp musik :D

Idag vet jag faktiskt inte var jag ska göra. Jag ska till stallet och rida antar jag. Sedan blir de väl att gå ut en sväng, beroende på vädrer. Kanske räkna lite matte, om jag orkar. Känns rätt flummigt att skriva, så jag kanske gör det idag också. Det är ju kul :)

Det blev en slapp kväll igår. Jag var sjukt trött hela dagen, inte minst när jag kom hem från stallet. Käkade tacos med familjen och Maria, efter det var jag i princip död. Låg och slötittade lite på It's always sunny in Philadelphia, utan tvekan bästa serien btw! Skönt att sova ut, trots det så vaknade jag hyfsat tidigt 8.40, helt okej.

Morgoen har varit rätt händelselös och det känns som att jag slösar bort tiden lite här framför datorn. Jag spillde ut en massa kaffe på golvet förut om någon ville veta, mina pyjamasbyxor blev med blöta, men har inte orkat byta än. Så nu sitter jag här i böta pyjamasbyxor, sugen på mer kaffe och har lite ångest för att jag vet att jag borde ta tag i matten. Blir nog yoga först, eller bara yoga om jag känner mig själv rätt.

Det har visst åter igen blivit en liten omedveten paus i bloggadet. Det har inte hunnits med helt enkelt. Igår när jag kom hem från stallet åkte jag jag ner till stan med ebba och träffade en kompis, sedan var vi med freddy och ola. Vi hängde lite runt ån och gick tillslut och satte oss på 23värmesalen. Där träffade vi även Muffe, så satt vi där en stund innan vi drog hem.

Idag var jag i stallet på dagen, kom sedan hem för att umgås lite med axel och maria. Sedan var vi med Ludde, Ari och Niklas. Vi träffade även Ebba, Freddy och Muffe.

Nu på toppen av allt måste jag redigera en film som axel och hans grupp har gjort på temaveckan. fett tråkigt är det.. men jaa, måste jobba vidare.

Igårkväll följde Erik med mig ut till stallet för att rida å Unique. Jag var faktiskt rätt nöjd med hans prestationer, det gick rätt bra. Unique var så söt och ville bara springa efter att ha stått inne så länge.

Idag får vi se vad som händer. Har faktiskt ingenting planerat. Just nu sitter jag och spelar spel på datorn, det är sjukt beroendeframkallande! Jag måste verkligen sluta spela det där. Det är inte bra!

Hoppsan, det var visst ett tag sedan jag skrev något här. Lugn, I'll bring you up to date. Nu ska jag bara tänka efter om det har hänt något spännande. I fredags gjorde jag inte mycket efter min misslyckade springförsök, var ute med Isak en stund. På lördagen var jag på BQ och tog några bärs med Ebba och Freddy, soft. Sedan gick jag ut till Tinnerö med Erik. Då var det rätt hyfsat kallt faktiskt. Kom hem vid halv tre - tre, men vaknade ändå halv nio igår morse! Rätt bra tycker jag.

Annars igår så körde jag yoga till min yogaspellista med Kultirations dublåtar och några av Marcus Bergs egna låtar. Passar som handen i hansken vill jag lova. Sedan var jag med Ebba i Tinnerö. Han inte mer än komma hem och byta om förens jag åkte ner till folkungavallen och träffade Erik och Micke. Vi gick till en kvarterskrog i Hejdegården och tog några öl. Ebba kom också ner efter en stund, så vi chillade där tills det stängde. Då drog vi ner till BQ och tog en till öl. Det var skapligt kallt ute då, upp mot en 20 minus!

Nyårsdagen spenderades i Tinnerö. Det är alltid härligt att sitta i skogen och filisofera. Tänka på livet, naturen och allt där till. På kvällen var jag med Ebba och Carl i skogen och eldade. Kallt var det, 10 minus, men det var fint och stjärnklart.

Idag har det osckå varit jättefint väder och självklart har jag varit ute. Inte lika kul som igår dock. Jag tänkte på vad läkaren sa om att testa gränserna med mitt knä, som att jag inte redan gjort det. Jag gick upp till Vidingsjömotionscentrum, gick en halv km och började sedan springa. Jag kände hur det högg i knät redan efter 50 meter, men testa gränserna var det. Jag sprang 3km, sedan hade jag så ont att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Eftersom jag insåg att jag skulle bli tvungen att stanna så tänkte jag ta en sista plågsam spurt. jag vet inte varför jag är så dum och envis. Spuren gick, som ni kanske ränknat ut, inte alls bra. det högg till ordentligt i mitt knä och benet orkade inte bära längre, så jag föll ihop och blev liggandes mitt på spåret. Jag fick hjälp upp av några förbipasserande och sedan fick jag halta hem. Ja, det är väl så det är. Tråkigt, men sant.

Jag undrar om det var någon som orkade läsa igeon min årsresumé. Jag försökte göra den så kost som möjligt, men det är ganska svårt att korta ner ett helt års händelser till en liten text.

Jag är faktiskt mycket nöjd med gårdagens nyårs firande. Dagen började med att vara i stallet klockan 9, rida och fixa sedan ha lunchjouren. Kom hem halv ett ungefär och skyndade mig ner till stan, för att fixa diverse saker. Kom hem och sjönk ner i badet samtidigt som jag lyssnade på Kultiration och varvade ner. Först chillade jag med Axel och Niklas och sedan kom Ebba också. Senare kom Li och Elita och även Ludde, Lillen och Jacke. Schysst förfest och peppad blev jag. Senare splittrades vi, Ebba och jag satte oss i en skog och tittade på fyrverkerierna under tolvslaget. Det var fint. Jag hade inga förväntningar på nyår, med jag tycker det blev en väldigt trevlig kväll!

Då var det ännu en gång nyårsafton och sista dagen på året 2008. Dert börjar bli hög tid för att samla ihop året med några enkla ord i en årsresumé.

Jag antar att jag ska börja enda från början . Jag firade in det nya året, som nu har passerat, hos Danne med lite annat roligt folk. Kommer inte ihåg jättemycket från den kvällen, vilket var ovanligt i den perioden av mitt liv. En sak jag dock kommer ihåg var att Simon spydde i mina skor. Det var sådär halvtrevligt, men tiden läker alla sår och han var förlåten minuterarna efter.

Våren 2008 fortsatte min stora kärlek till träning att växa. Jag tränade som aldrig förr, inte löpning dock, då jag dragit på mig löparknä efter Lidingöloppet. Det blev många timmar på cykeln, rullskidorna, lyfta en massa tunga stänger på BodyPump passen, och oändligt många tramptag på spinningen. Tränade för Vasaloppet också, Lidingöloppet, första steget i En Svensk Klassiker, var avklarat. Vasaloppet nästa. Min vardag såg ut ungefär som följande: gick upp halv fem gav mig ut, oavsett väder, på cykeln eller rullskidorna, tränade en timma ungefär, åkte ner till stan och var på gymmet halv sju för att träna ytterligare lite, lyfta lite vikter eller trampa i takt med musiken på spinningen. Sedan bar det av till skolan där jag gjorde frukost och drack kaffe. Sedan var jag i skolan hela dagen till två-tre och åkte vidare ut till stallet för att rida. När jag kom hem satt jag vid datorn en stund och slocknade sedan vid åtta tiden.

Ja, så såg mina dagar ut för det mesta. Det som ständigt kretsade i mitt huvud var träning, träning, träning. Mat fick också plats på ett litet hörn. Som hårt tränande vegan måste jag ju se till att få i mig allt. Sojaallergiker trodde jag också jag var ett tag. Det var inte en dans på rosor precis, fanns inte så mycket att äta, och det var ett evigt planerande och blötläggande av bönor, linser och diverse andra saker. Som tur var visade det sig att jag inte alls var sojaallergiker, utan kunde börja äta lite roligare saker igen.

Under påsklovet åkte jag till Michigan med min kusin. Det var en tidig födelsedagspresent från mina föräldrar. Stul med flygen resulterade i att vi fick spendera ett dygn i Amsterdam och en natt på Amsterdams flygplats. Det gjorde mig inte så mycket, det var roligt att vara i Amsterdam. USA resan blev oroligt rolig med mycket snö och mycket shopping. Träffade värdfamiljen min kusin hade när hon var utbytesstudent och umgicks en hel del med dem.

Den stora dagen som jag längtat efter så länge närmade sig. Dagen då jag skulle pricka av tävling nummer två av fyra, Vasaloppet. Jag var extremt peppad, köpte jättebra nya skidor, en massa nya kläder, tränade som en idiot. Tre dagar innan Vasaloppet svullnar halsen upp som bara den och ville inte ge sig. Körtelfeber. Helvete, allt gick i kras. Jag hoppades enda in i det sista att det skulle gå. Morgonen då bussen skulle gå var det dags att inse fakta, inget Vasalopp för mig i år inte. Jag blev jätteledsen, såklart, men det ska vi inte prata om nu, då blir jag deppig igen. Det kommer mer deppigheter så jag måste spara lite på mig själv, så jag tar mig igenom resumén utan att ögonen svullnar upp i tårar.

För att strö salt i såren på mig själv var jag så gott som frisk dagen efter Vasaloppet. Det var bara att bita ihop och ta nya tag, Vätternrundan nästa. Tränade, om möjligt, ännu mer än tidigare, samtidigt som mitt knä blev allt sämre. Tillslut gav jag mitt knä en chans och gick till sjukgymnasten. Det hjälpte inte ett dugg. Inte speciellt positiv var hon heller. ”Det gör ju inget om du gör klassikern när du är 25 istället” var ord som inte alls lät bra i mina öron. Därför lyssnade jag inte heller på hennes råd och körde på som vanligt. Den 11 maj insåg jag vad jag höll på med och sålde min startplats med tårar som inte kunde hejdas. Jag hade så himla ont i mitt knä och insåg att det aldrig skulle gå. Det var inte lätt ska jag säga, jag är inte den som ger upp i första taget. Det var dags att ta tag i mina problem, det var dags för min kropp att vila, något den inte gjort på allt för lång tid.

Runt årsskiftet började det gå allt sämre med Unique. Hon blev allt tjurigare och jag visste inte riktigt vad jag skulle ta mig till. Jag ville inte fästa mig vid henne om det skulle vara något fel. Så jag stängde av mina känslor och gjorde det jag skulle i stallet och inget mer. Vi åkte och undersökte henne, först i Mantorp, där de inte hittade någonting, och sedan i Skara där vi fick höra ”Hon är bland de friskaste hästar man kan hitta”. Lite förvånade och förbryllade åkte vi därifrån och visste inte riktigt vad vi skulle göra. Hon var jättearg och det gick inte att lägga på henne sadeln. Räddningen blev Terese och Monika. Vi flyttade Unique från Erikstad till Terese i Sya. Monika kom tre-fyra gånger i veckan och tömkörde henne. Efter några månader var det dags att lägga på sadeln igen och allt gick jättebra. Hon började förändras. Den största förändringen kom dock den 4e juli. Det var dagen Gabriella, hästprataren, kom och pratade med Unique. Det var det mest otroliga jag varit med om. Efter deras samtal förändrades min syn på allt. Jag såg hur jag själv betedde mig, hur jag inte hade tagit tag i min sorg efter Corona utan istället ersatt det med träning och stängt av mina känslor för allt annat. Hon fick mig att omvärdera och prioritera mitt liv. Den dagen sa jag farväl till Corona, en gång för alla. Jag pratade med Corona och bad om förlåtelse för allt, men sa att det var dags för mig att gå vidare. Inte för att jag vill släppa henne, utan för att jag vill släppa in någon annan som behöver mig nu. Det var tungt och jobbigt och tårarna flödade, men efter det var klart kände jag hur en tung sten lyftes från mina axlar. Jag hade äntligen släppt den sorg och den plågsamma känsla jag burit på så länge.

Vi backar tillbaka lite igen så ska jag berätta om försommaren och sommaren. Under senvåren hade jag, som sagt, lagt av med träningen, för att fylla detta enorma tomrum behövdes något annat. Så jag började umgås med kompisar, vilket jag inte tidigare gjort allt för ofta då träningen tog upp mitt liv. Det blev många vackra kvällar i skateparken med trevligt folk. Åkte även till Norrköping en hel del och hade roliga kvällar. Så kom skolavslutningen. Dagen började med lite förkrök klockan sju(kommer inte ihåg, åtta?) på morgonen med Ebba, Ebba och Inez. Efter skolavslutningen firade jag Ellis student och drog sedan vidare hem till Ebba. Förfestade lite med Ebba och Li innan vi drog till Boffe, där största delen av kvällen spenderades. Mitt minne är inte det bästa från den kvällen, men jag vet att vi skulle in till stan. Av någon anledning gick vi av bussen i Jakobsdal och började gå. Sedan gick Ebba och Li in mot stan, medan jag, Martin, Adam, Max och Joel gick åt ett annat håll. Hur som helst så var det en rolig kväll och en bra start på sommarlovet. Den kvällen lärde jag även känna Paulina, vilket jag är mycket glad för!

Den 17e juni åkte vi till USA, Miami, kärt återseende. Det mest spännande var ändå att jag skulle träffa min gamla kompis Heather, som jag inte träffat på sju år! Det gick utan problem och var otroligt roligt. Hängde med henne och hennes kompisar och upplevde allt från deras liv och inte från livet som turist. Det var sjukt flummigt att tänka att det där kanske hade varit jag om jag hade bott kvar i Miami.

När jag kom hem från Miami började sommaren på riktigt. Ebba och jag var ute varje dag på diverse äventyr. Varma sommarkvällar i parken med lite 3,5 och schysst musik. Under sommaren förändrades jag ganska radikalt. Detta enbart på grund av att jag sagt farväl av både Corona och träningen, det jag tidigare levt för. Det är klart jag inte visste vem jag var eller vad jag skulle göra nu. Alla mina intressen och det som stod mig närmast hjärtat var borta. Jag trivdes ändå med min förändring och lärde känna många nya roliga personer som jag står nära idag. Så fyllde jag 18 år. Äntligen myndig, som de flesta brukar tänka. Själv tycker jag inte det är så stor grej. Jag gillar ändå inte krogen, så i det avseendet gör det mig inget om jag är 18 eller inte. 18årsdagen firades med Ebba och dagen efter blev det fest. Sjukt roligt, varmt och skönt. Satt ute på altanen hela kvällarna och chillade med softa personer. Precis som det ska vara. Sommaren fortsatte med ännu mer fest och en totalt förvrängd dygnsrytm. Hände ganska ofta att jag var vaken över två dygn i sträck och orkade ändå vara ute hela nätterna. Det var utomhusbio, fester hos diverse roliga personer, chillkvällar bland annat här, hos Ebba, hos Ludde och i parken. '

Det blev augusti och skolan började. Jag har ju inget emot skolan, snarare tvärtom. Jag älskar Infokomp! Detta läsår började även många roliga personer på skolan, bland annat Ebba, Axel, Ludde, Pau, Fille, Erik mf. Första veckan i skolan avslutades med Martins 18-årsfest. Med buller och brak firades det minst sagt!

Under hösten gick det otroligt mycket bättre med Unique och hon kom tillbaka till Erikstad. Det var som någonting lossnade efter mötet med Gabriella. Unique och jag fann harmoni i varandra och fick ett samarbete utan dess like.

Hösten spenderade jag även hemma hos Emil till stor del. Rätt flummig historia hur jag lärde känna honom från första början. Den tänker jag dock inte dra här. Jag är i alla fall glad att jag lärde känna honom, väldigt mycket flummiga saker har vi hittat på.

Annars bjöd hösten på sprakande färger som det njöts av från bland annat utsiktsplatsen och Tinnerö. När vädret inte visade sin bästa sida satt jag inne och knappade med webbdesign, eftersom jag fått uppdrag att göra en hemsida åt en säkerhetskonsult (det har jag inte berättat här på bloggen, men så är det!) Även Signerat Ungs hemsida har det blivit mycket pyssel med och den väntas vara uppe framåt våren.

28 och 29e november spelade Kultiration i Göteborg. Ebba och jag var där och var med om en upplevelse för livet. Kultiration är något speciellt, de har något inte andra band har. Kultiration är helt klart bästa live bandet!

Under hösten och vintern har mitt knä blivit allt sämre, och nu är det värre än någonsin. Det gör ont hela tiden, så att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Det finns ingenting som biter, knaprat voltaren, panodil och treo i mängder. Det funkar inte. Jag fick tid hos en jättebra ortoped i norrköping som skulle undersöka mitt knä ännu en gång. Jag kom dit, fick en snabb undersökning och en tung dom. Jag har helt enkelt tränat för mycket när jag har varit så pass ung att senan inte har hunnit med att växa. Det kommer tyvärr att ta många år innan det här någonsin blir bra. Efter det kommer jag få träna på en måttlig nivå :( Det vill jag ju inte, jag vill ju träna mycket. Ska i alla fall träffa en sjukgymnast om ett tag, så då kommer jag få gå där ett tag.

Sammanfattningsvis tycker jag det ser rätt mörkt ut här på mitt års resumé. Det har nog inte varit ett så bra år 2008. Mycket sorgligheter, men jag har klarat det med det förändring jag har gått igenom och den person jag är idag. Jag har haft en rolig sommar, samtidigt som jag har haft underliggande sorger. Jag skulle säga att 2008 har varit ett lärorikt år.

Så, det tog sitt lilla tag att skriva denna resumé. Nu sitter jag har på självaste nyårsafton och skriver klart om året som gått, samtidigt som jag firar in det nya året. Jag hoppas på att 2009 blir ett bra år, ett bättre år med ljusare tider. Gott nytt år!

Idag var jag uppe lite tidigare, halv nio redan. Känns skönt att inte sova bort hela dagen. Det är sådär halvtråkigt väder ute. Frosten ligger jättefin över träd och gräs, men himlen är lite väl grå tycker jag. Frågan är vad jag ska hitta på idag då. Första gången på lovet jag inte har några som helst planer! Får nästan lite panik nu när jag inser det. Jag kan ju inte sitta inne och sörpla kaffe hela dagen. Eller kan jag? Jag kanske ska ge mig ner till stan och lyfta lite skrot. Jag vet ju att jag kommer bli så spring sugen då, så det kanske är bästa att låta bli. Promenad i Tinnerö kanske. Det är ju aldrig fel. Nej, jag vet inte. Beslutsångest har jag. Borde ju plugga matte egentligen, men det får vänta. Är verkligen inte på humör för det.

Igårkväll åkte jag till Emil och var med honom och Johan. Det var roligt, svinlänge sedan sist! Tittade på Mr. Bean, hahaha, flummigt var det.

Nej, nu ska jag göra något. Vad?

I lördags var jag med Ebba, vi chillade här större delen av kvällen och gick senare ut på en liten vandring. Det var rätt flummigt.

Igår red jag till musik igen, dock till min egenbrända skiva denna gång. Unique var peppad och glad när hon studsade omkring till Nationalteatern, Kultiration, Looptroop, Organism 12 mf. Det var sjukt fint väder också och jag blev så glad och ville vara i stallet länge. När jag kom hem åkte jag på en liten utflykt med Ebba för att styra upp lite saker. Sedan drog jag hem till Erik och spelade tvspel, men vi var inte bra. Vi fattade aldrig riktigt vart vi skulle, eller vad vi skulle göra. Jag gav det i alla fall ett gott försök, flummigt var det i alla fall. När vi gett upp tvspelet bestämde vi oss för att gå ut i kylan, 10 minus var det ju. Vi åkte till Rosenkällasjön och tittade på stjärnorna. Jättefint var det!

Idag sov jag enda till 10.50! Ångest "/ Sedam dess har jag inte gjort mycket nytta, käkat frukost, spelat spel, gjort lite webdesign. Antar att jag snart ska bege mig till stallet. Ikväll ska jag till Emil, det var länge sedan sist!

Rastlös. Jag har inget att göra. Hade tänkt att åka till stallet, men mamma skulle till Ikano med bilen. Har läst lite i en bok, den är bra, men jag orkar inte läsa mer, jag vill göra något. Internet är tråkigt, tv är tråkigt. Kanske ska gå ut en sväng. Någonting måste jag göra, annars får jag panik.

Igår åkte Erik och jag ut och hälsade på Unique och de andra hästarna i stallet. Sedan åkte vi ut till Västerby och satte oss utanför kyrkan och drack kaffe. Hederligt var det! Sedan åkte vi till Stavsäter, gick genom kohagen och gick ut på bryggan. Det var nice.

Nej, nu måste jag göra något.

Lilla Unique. Hon är trots allt det bästa som finns. Idag när jag började rida fick hon damp. Hon började hoppa och studsa, kasta sig fram och tillbaka, jag fattade ingenting. Hon bråkar aldrig. Sen inser jag att det måste vara musiken. Jag hade nämligen musik på i ridhuset när jag red, vilket jag aldrig har haft förut med Unique. Det var så himla roligt när jag insåg vad det var hon reagerade på. Hon blev inte rädd eller så utan bara extremt peppad! När jag började trava var det som att hon flög över marken, hon var så himla glad. Hon trodde förmodligen att hon var på tävling och ville därför visa upp sig. Lilla Unique, hon är ju så underbar.

Idag är dfet fredag och det ger mig ångest. Det har varit lov i en hel vecka och det känns som tiden bara sprungit iväg. Vet knappt vad jag har gjort, men ändå har jag gjort något hela tiden. Får utnyttja lovet ännu mer från och med nu.

Igår år jag middag med släkten. Drog någon gång runt halv sju och träffade Erik. Gick hem till Bawan och chillade där med dem, Ari, Muffe och Alex.

Nej, nu måste jag dra. Måste ta tillvara på lovet.

Tänkte försöka mig på en snabb update innan jag ska iväg till farbror + familj.

Gårdagen var minst sagt speciell. Släkten kom vid halv två tiden, då var det dags för glögg. Jag stod upp eftersom det gör så ont i knät att sitta ner. Sedan var det mat och då var jag så illa tvungen att slå mig ner vid bordet. Smärtan blev värre och värre. När jag ätit klart ställde jag mig upp. Sedan kom känslorna av ångest och sorg över att jag inte ens kan sitta ner med släkten på julafton, utan måste stå som en outsider och titta på medan smärtan gnager. Då blev jag jätteledsen och började gråta. Stängde in mig på rummet och kröp ner under täcket. Sedan tog jag några smärtlindrande tabletter, vet inte vad det var, men efter det kommer jag inte ihåg mycket. Det hände nog en del skumma saker.

Imorse vaknade jag och ser till min stora förvåning en hög av nya saker som ligger på golvet. Det tog några minuter innan det slog mig att det måste vara mina julklappar! Minns inte när jag öppnade dem, men där bland franns i alla fall en ny laptop, datorrengöring, laptopöverdrag, en mobil, en PHP bok och lite småsaker.

Ja, en speciell julafton var det. Inga sådana tabletter idag inte. Jag fåt knarka panodil och hoppas att det tar bort den alldra värsta smärtan.

Lite dåligt med uppdatering. Kankse är det julhysterin som spökar. Julstress är det i alla fall. Inte för mig dock, men för alla andra. Alla springer omkring som yra höns, städar och donar, köper julklappar, lagar mat, jäktar. Orkar inte med det, så jag tar det lugnt istället. Var nere på stan igår och köpte lite julklappar. Måste ner en sväng idag med. Det känns inte så lockande. Jag tycker inte om att gå på stan, fullt av folk, trängsel, personer jag inte vill träffa. Antar att det bara är att bita ihop.

Känns konstigt att det är julafton imorgon. När man var liten så gick ju tiden så extremt långsamt, att räkna från 1a december till 24e var en evighet! Nu rusar tiden förbi och jag kommer vara tillbaka i skolan innan jag hinner blinka. Därför ska man ta vara på tiden, göra trevliga saker hela tiden, vara lite för sig själv.

Idag är det underbart väder och jag ska gå ut i tinneröskogen senare. Det är nice.